Det här har jag tänkt på jättelänge och måste få vädra mina åsikter.
Jag delar in tvåbenta gäster i tre kategorier:
*Guld
*Silver
*Kattmänniskor, pedanter och annat icke nämnbart.
Kategori tre ser jag helst att mina tvåbenta inte bjuder hem i mitt hem. Men visst, misstag händer och ibland måste man tampas med dessa. Jag känner igen dom direkt !!! Oftast hälsar jag inte utan ligger kvar under bordet o stirrar.
”Bob, kom o hälsa” säger matte och DÅ säger gästen ”OOOOhneeej vi ska inte störa honom.
Hahahaha, det menar dom icke, dom vill inte ha mig i närheten för då kan det, gud förbjude, hamna ett vitt strå på deras kläder. Och då ska det dras bort sakta och hållas upp mot ljuset samtidigt som dom säger: jag tyckte ni sa att han inte fäller ……
Och sen ska några alltid tala om att man är ”kattmänniska”….och mala på om hur självständiga katter är. Andra treor är lite falska och vill att mina tvåbenta ska tycka om dom, så då klappar dom mig lite tafatt och därefter går dom direkt till toan OCH TVÄTTAR HÄNDERNA.
Ni i kategori 3 : Bara bli hemma.
Silverkategorin är roligare, dom flesta av våra tvåbenta vänner hamnar här.
Dom är jätteglada att få hälsa på mig, dom kelar, skojar och leker. En del sticker till mig något gott under bordet när matte o husse tittar bort . Dom frågar om min hälsa och mina upptåg och tycker jag är så himla gullig ! Ibland har de här människorna själva hund.
Ni silvermänniskor : Ni är så välkomna.
Guldkategorin är få men dom finns.
Dom gör allt som silvermänniskorna gör men dessutom har dom godis i fickorna och lägger sig på golvet och skojar med mig. Dom vill passa mig när mina tvåbenta är borta och jag sitter i deras knä nästan hela kvällen. Dom tar minst 20 bilder på mig i timmen och dom pratar aldrig om något kattskrälle. Guldmänniskor kan vara hundägare men oftast är dom inte det, för dom jobbar för mycket eller har bebisar eller nåt annat viktigt.
Ni Guldmänniskor: Mi Casa es su Casa, när flyttar ni in ?
